hoppa till innehållet

En introduktion till situationen på hyresmarknaden

Diskriminering är ett större problem på hyresmarknaden än på bostads­rättsmarknaden, mycket på grund av hur bostadsförmedlingen går till. Här går vi igenom olika sätt att förmedla bostäder och några korta fakta om situationen på hyresmarknaden.

Du får välja hur – men diskriminera inte!

Det finns inga exakta regler för hur hyresvärdar ska fördela lägenheter eller vilka krav som får ställas på hyresgäster. Du som hyresvärd får i grunden välja hyresgäster på det sätt som du föredrar så länge urvalet eller de krav som ställs inte är diskriminerande. Transparenta och förutsägbara förmedlings­principer kan minska risken för diskriminering och bidra till att diskriminering uppmärksammas. En annan fördel är att det möjliggör för bostadssökande att bedöma sina chanser.

De tre vanligaste förmedlingsprinciperna

Hyresvärdar förmedlar bostäder på olika sätt. Enligt Boverket är de vanligaste principerna:

Kötid

Först till kvarn

Matchning

Andra förmedlingsprinciper

Lottning

Slumpvis fördelning

Intresselista

Förtursmodell

Oavsett om ni använder er av kötid, först till kvarn, lottning eller någon annan förmedlingsprincip – reflektera gärna över hur det påverkar olika människors möjligheter på hyresmarknaden. Vilka individer eller grupper kan tänkas få en fördel eller nackdel av ert sätt att förmedla bostäder?

Riskerar ni att missgynna någon av skäl som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder?

Vem påverkas av situationen på hyresmarknaden?

Bostadsbristen ökar sedan länge och det blir alltmer konkurrens om hyresrätterna. Detta gör det ännu svårare för de grupper som har en svagare ställning på bostadsmarknaden att få tillgång till bostad.

Det kan handla om att man är ny på bostads­marknaden och kanske saknar kötid, fast inkomst eller referenser. Det kan bland annat gälla ungdomar, nyanlända och personer som har pension eller olika ersättningar som inkomst. Det kan också handla om att personer blir sämre behandlade än andra och att det finns ett samband med någon av de skyddade diskriminerings­grunderna.

(Källa: SCB och Boverket)

Tre av tio hushåll i Sverige bor i hyresrätt
(Källa: SCB)

Drygt 80 procent av landets kommuner uppger att de saknar bostäder (Källa: Boverket)

Hur man bor varierar med inkomst, ålder och var i landet man bor. Andelen låginkomsttagare ökar bland de som hyr sin bostad, särskilt i större städer. (Källa: SCB)

Den genomsnittliga kötiden i exempelvis Stockholm har ökat från 5,7 år till 10,5 år på åtta år (Källa: Boverket)

Boendesegregationen ökar. Diskriminering pekas ofta ut som en av flera bidragande faktorer. (Källa: Delegationen mot segregation)

Drygt 20 procent av personer födda utanför Europa är trångbodda, jämfört med 2 procent av inrikes födda. (Källa: SCB)